Moskva

Rysslands huvudstad, belägen längs stränderna av Moskvafloden (en biflod till Oka) i ett slättlandsområde; 8,4 milj inv, i storstadsområdet 15,0 milj. Moskva var tidigare huvudstad i Sovjetunionen och i Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken. Moskva omnämns första gången 1147 i de ryska krönikorna. På 1200-talet blev den centrum i ett mindre furstendöme. Efter det moskovitiska storfurstendömets upprättande 1328 fick Moskva allt större ekonomisk och politisk betydelse, och det blev centrum för den ryska ortodoxa kyrkan. Sedan tatarerna besegrats i slutet av 1400-talet började Moskvas storhetstid. Från början av 1500-talet och fram till 1712, då Peter den store flyttade regeringen till det nygrundade S:t Petersburg, var det Rysslands huvudstad. När Napoleon 1812 besatte staden ödelades en stor del av den av en eldsvåda, men den återuppbyggdes och fick ett kraftigt uppsving tack vare tillkomsten av järnvägar och industrier. Efter ryska revolutionen blev Moskva åter huvudstad 1918. Under andra världskriget hotades staden hösten 1941 av tyskarna, men en motoffensiv av Röda armёn slog dem tillbaka i december samma år, och man undgick svårare skador.
  
Moskvas äldsta delar är den gamla befästa stadskärnan Kreml (borgen), den gamla marknadsplatsen Krasnaja Plosjtjad (Röda torget) med Vasilijkatedralen, Leninmausoleet och varuhuset GUM samt stadsdelen Kitaj Gorod (Kinastaden) öster om Kreml. Denna kärna är fortfarande centrum, och härifrån utstrålar huvudstråken, som tidigare var de olika tillfartsvägarna till det gamla Moskva. Under de senaste årtiondenas kraftiga expansion har moderna förstäder vuxit upp utanför ett brett park- och skogsbälte.

Moskvas stadsbild präglas av breda gator och monumentala torg. De långa rader av låga trähus som för några årtionden sedan dominerade i vissa stadsdelar har fått ge vika för stora bostadskomplex och moderna höghus. Många av de historiska byggnadsminnena har bevarats, t ex gammalryska kyrkor med sina ofta förgyllda lökkupoler. Även innanför bältet med grönområden finns en mängd stora parker, av vilka Gorkijparken längs Moskvafloden är den mest kända.

Moskva var Sovjetunionens främsta kultur- och forskningscentrum med bl a två universitet, Lomonosovuniversitetet, gr 1755, och Patrice Lumumba-universitetet, gr 1960 för studenter från tredje världen, samt en mängd vetenskapliga institutioner. Bland de hundratals biblioteken märks Leninbiblioteket, ett av världens största. Teaterintresset i Moskva är stort, och de mest kända scenerna är Bolsjojteatern (opera), berömd för sin förnämliga balettensemble, Lilla teatern och Konstnärliga teatern. Det finns en mängd museer av olika slag. Bland konstmuseerna märks Tretiakovgalleriet och Pusjkinmuseet. De största idrottsarenorna är Leninstadion med 102 000 och Dynamostadion med 54 000 åskådarplatser.

Huvudstaden är också medelpunkten för landets handel och industri. Särskilt betydande är textil- och beklädnadsindustrin liksom metall- och verkstadsindustrin, den senare med produkter som verktygsmaskiner, bilar, elmotorer och transformatorer. Det finns en omfattande radio- och TV- industri; vidare finns elektroteknisk, grafisk och kemisk industri samt livsmedelsindustri.

Moskva är landets kommunikationscentrum med nio huvudstationer för järnvägstrafiken och storflygplatserna Domodedovo, Vnukovo och Sjeremetjevo. Staden har förbindelse med Rysslands flodsystem genom Moskvafloden och genom Moskva-Volga-kanalen. Lokaltrafiken ombesörjs till stor del av tunnelbanan (Metro), som invigdes 1935.